Fjällvandraren som följer leden från Ljungdalen in mot Helags rör sig genom ett landskap som människor har brukat i årtusenden. Långt innan Helagstoppen blev ett mål på turkartan var trakten renbetesland, och det är den fortfarande. Renarna du kan få se beta i sluttningarna är inte vilda djur på måfå, utan del av en levande näring med djupa rötter i den sydsamiska kulturen. Att förstå det gör turen rikare, och det ställer också krav på hur du beter dig i fjället.
Ett renbetesland med sydsamiska rötter
Helagsområdet ligger inom markerna för Mittådalens sameby, en av tre samebyar i Härjedalen. På sydsamiska heter byn Mïhte. En sameby är inte en by med hus och gator, utan ett geografiskt område där renskötsel bedrivs, ungefär som Härjedalens kommun beskriver det. Mittådalens marker sträcker sig i nordväst upp mot Sylsjön och gränsen mot Norge, och det är i den delen av fjällvärlden som Helagsmassivet reser sig.
Renskötseln här vilar på en gammal grund. Enligt Sametinget bygger renskötselrätten på urminnes hävd, eftersom renskötseln fanns innan Sverige bildades som stat. I dag finns 33 fjällsamebyar, tio skogssamebyar och åtta koncessionssamebyar i landet, och renbetesrätt råder på ungefär 50 procent av Sveriges yta. Vinterhjorden i landet varierar mellan 225 000 och 280 000 renar. Siffrorna gör tydligt att fjällen du vandrar i inte är orörd vildmark, utan ett brukat kulturlandskap.
Sydsamiskan i landskapet
Det sydsamiska språket och kulturen präglar hela trakten kring Funäsdalen, Mittådalen och Ljungdalen. Sydsamiskan är ett av flera samiska språk och talas i just den här södra delen av Sápmi. Många spår finns kvar i landskapet, från gamla visten och rengärden till ortnamn som bär samiskt ursprung. För den nyfikne vandraren är det värt att stanna upp: fjället har burit människor och renar långt före de moderna lederna och fjällstationen.
De åtta årstidernas näring
Renskötseln följer naturens skiften tätt. Samerna kallas ibland de åtta årstidernas folk, eftersom renskötselåret delas in i åtta årstider i stället för fyra. Varje årstid har sina sysslor, och renarna flyttar mellan olika betesland efter hur naturen förändras. På sommaren betar de i högfjället, som här kring Helags, och när vintern närmar sig flyttas hjorden mot lägre och lugnare marker.
Den som besöker fjället en sommardag ser bara ett kort ögonblick av den här rörelsen. Att renarna befinner sig i högfjället just då är ingen slump, utan resultatet av ett arbete som pågår året runt. Renskötaren behöver kunna lita på att djuren får beta i lugn och ro. Störs hjorden i fel skede kan hela flytten och kalvningen påverkas, och det drabbar näringen direkt.
Så visar du hänsyn på vandringen
Allemansrätten ger dig frihet att vandra i fjället, men den bygger på ansvar. I fjällen gäller enligt Naturvårdsverket särskild hänsyn mot rennäringen. Enligt rennäringslagen är det förbjudet att skrämma eller störa renar, och du får aldrig driva bort dem eller på annat sätt bryta deras betesro. Ser du en renhjord på leden, håll avstånd, sänk rösten och gå lugnt förbi eller runt.
Hunden ska vara kopplad
Har du hund med på turen ska den hållas kopplad i renbetesland. En lös hund uppfattas av renen som ett rovdjur och kan skapa panik i hjorden. Detta är extra viktigt under kalvningstiden från april till juni, då renkorna får sina kalvar och djuren är som känsligast för störning. Just då bör du helt undvika områden där renar samlas.
Enkla vanor som gör skillnad
- Håll dig till markerade leder så långt det går, särskilt under vår och försommar.
- Elda bara där det är tillåtet och lämna aldrig eldstaden obevakad.
- Skräpa inte ner. Ta med allt avfall hem, även matrester.
- Respektera rengärden och andra anläggningar du passerar. De är arbetsredskap i en pågående näring.
- Möter du renskötare i arbete, ge dem plats och stör inte hjorden.
För dig som planerar en vandring Helags är hänsynen till renskötseln en självklar del av friluftslivet, precis som att kolla vädret och packa rätt. När du rör dig varsamt genom markerna bidrar du till att den sydsamiska renskötseln kan fortsätta i samma fjäll där den pågått i generationer.
Ett levande kulturarv att bära med sig
Helags är känt för sin dramatiska topp på 1797 meter över havet och för landets sydligaste glaciär. Men berget är också hemvist för en kultur och en näring som format fjället under mycket lång tid. Att lägga märke till renarna, förstå varför de är där och visa hänsyn gör vandringen till mer än en fysisk prestation. Du blir en gäst som förvaltar något, i stället för bara en besökare som passerar. Det är kanske den finaste utrustning du kan ta med dig upp i Helagsfjällen.
Senast faktagranskad: 18 juli 2026